Schema

 

5. Shakespeare: Köpmannen i Venedig

Sista delen av kursen ägnar vi åt Shakespears drama Köpmannen i Venedig. I huvudbokens kapitel 6 görs en närläsning av denna välkända pjäs. Samtidigt ställs frågor om varför renässansen i England kom att få sitt främsta uttryck just inom dramatiken och inte inom bildkonsten (som i Italien), om renässansens människosyn, om London och the Globe, om religion, demografi och utbildning, liksom naturligtvis om dramatikens estetiska utveckling under renässansen.

Det är enklast för dig att följa diskussionen om du använder den utgåva av Halio som det refereras till i huvudboken. Men det går också att använda någon annan version om du tycker dig ha anledning till det. Var dock inte rädd för engelskan i det här fallet - du bör läsa pjäsen på originalspråket. Mycket nöje med läsningen!

Kurslitteratur

* Richard Danson Brown, "The London stage", Courts, Patrons and Poets, ed David Mateer, Yale UP 2000, s 297-359.

* William Shakespeare, The Merchant of Venice, ed J L Halio, Oxford UP, 1993.

* Andrew Gurr, "Physical conditions of the London stage", The Renaissance in Europe. A Reader. Yale UP 2000, No. 15.

* C L Barber, "The merchants and the Jew of Venice", The Renaissance in Europe. A Reader. Yale UP 2000, No. 16.

* Ruth Nevo, "Jessica's monkey; or The Goodwins", The Renaissance in Europe. A Reader. Yale UP 2000, No. 17.

Frågor att diskutera

* Varför blev teatern så framstående i England under renässansen och inte, exempelvis, i Italien?

* Föreställ dig ett besök på The Globe under renässansen. Hur ser byggnaden ut, vilken är publiken, vilka pjäser spelas?

* Vilken funktion fyllde komedin och skrattandet för publiken, tror du? Vad anser Sir Philip Sidney om saken?

Analysuppgifter

* Vad menas med att Köpmannen är en 'problemkomedi'? Vilket är stämningsläget här om du jämför med Sonett 129 som vi diskuterade på förra chatten?

* Välj ut en scen ur pjäsen och diskutera den utifrån Sidneys komedibegrepp så som det beskrivs i kursmaterialet.

* Hur används språkliga och poetiska grepp för att ge karaktär åt olika personligheter i pjäsen? Ge tre exempel och diskutera dem.