Chatt 1. Uppsatsämnet

Chatt 2. Synopsis/val av handledare

Uppsats till handledaren för läsning

Publicering av uppsats i klassrummet

Chatt 3. Ventilering av uppsatser

NÅGRA EXEMPEL PÅ

Tidigare uppsatsämnen

Varför måste Juliet, Desdemona och Ofelia dö?

Inledning, syfte och metod

Juliet, Desdemona och Ophelia - tre unga flickor, tre tragiska hjältinnor i tre dramer. Tre rollfigurer som dör, två för egen hand, en mördad av sin man.

Varför måste de dö? Varför begraver inte Juliet sin Romeo, och går vidare med sitt liv? Varför protesterar inte Desdemona, varför gör hon inte mer motstånd när Othello mördar henne? Varför blir Ophelia galen och drunknar? Min avsikt är att jämföra de tre rollerna, leta efter likheter och skillnader med fokus på de tre rollfigurernas relationer med sina föräldrar. Uppgiften har genomfört genom komparativa litteraturstudier.

Erik XIV:s renässansmynt

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Generellt brukar gränsen mellan medeltiden och den nya tiden dras vid Gustav I:s maktövertagande. Denna gränsdragning är i mångt och mycket ambivalent och godtycklig, men inom ett område sker faktiskt en påtaglig förändring efter vasaättens installation, ty de nationella myntens yttre utformning förändras dramatiskt. De medeltida dragen försvinner successivt och redan under 1520-talet utbyts exempelvis de gotiska majusklerna mot latinska bokstäver, och vad det anbelangar myntens porträtt åsyftas i fortsättningen en alltmera påtaglig realism (Lagerqvist och Nathorst-Böös 1960, s.140). Jag skall i denna uppsats koncentrera mig på några av de mynt som präglades för cirkulation under Erik XIV: s regeringstid. Att jag har valt Erik XIV beror på att denne på grund av sin uppfostran och senare gärningar – i mitt tycke – bäst personifierar en verklig renässansfurste, även om såväl Gustav I, och Hertig Karl (IX) naturligtvis kan konkurrera om en slik benämning (Larsson och Österberg 1985, s. 52). Syftet med denna uppsats är hursomhelst att försöka förklara hur Erik XIV och hans kungadöme avbildades inom myntkonsten och varför dessa framställningar kom till stånd.

Mina frågeställningar är således:

Hur reflekteras fursteidealet och hur kommer den nationella identiteten till uttryck i de mynt som präglades för cirkulation under Erik XIV: regentskap?

Var Erik XIV personligen delaktig i myntmotivens utformning?

Machiavelli och kvinnorna

1.1. Ämne

En analys över hur Niccolo Machiavelli framställer kvinnan i sina komedier Mandragola och Clizia, dock med visst stöd även från den reflektiva kvinnobild som kan skönjas i några av hans andra litterära verk.

1.2 Frågeställning

Är Machiavelli verkligen lika grundlig och hämningsfri i sina observationer av kvinnor som han är i sina betraktelser av statsvetenskap? Varför framställs den unga kvinnan och den äldre kvinnan som två skilda entiteter eller som en person i förvandling? Kan Machiavellis kvinnosyn även relateras till renässanssamhällets inställning?

Lusiaderna – den europeiska renässansepikens höjdpunkt?

Bakgrund och frågeställning

Burckhardts ”upptäckt” av den italienska renässansen kopplade starkt renässansen till Italien och till en avgränsad tidsperiod. Fortsättningsvis har såväl de tidsmässiga som geografiska gränserna ifrågasatts och mest radikalt hela renässansbegreppet. Mycket av intresset har ändå fortsatt att fokuseras på Italien och den ”klassiska” renässansperioden, även om hela det en gång katolska Europa av många idag i större eller mindre utsträckning anses ha haft sin renässans. Detta trots att den ursprungliga förutsättningen var tillhörighet till antikens grekisk-romerska kulturområde. Som en följd har också frågan om en öst- eller t o m utomeuropeisk renässans kommit upp (Olsson). Den anglosaxiska kulturens genomslagskraft i vår tid gör att England lätt fokuseras. Detta förstärks inte minst i Sverige, där nästan bara engelskspråkig forskning refereras.

Som en motvikt intresserar det därför mig att fokusera en liksom Sverige geografisk utkantsstat under politisk blomstring under renässansen men klart placerad i antikens romerska maktområde. Dessutom fascinerar bland den utomitalienska renässansens många intressanta individer speciellt litterärt verksamma ”äventyrare” som Olaus Magnus, Rabelais, Cervantes och Camões. Det visar sig att den senares verk Os Lusíadas, Lusiaderna, i dag ses som det första episka poem som i sin storhet och universalitet talar för den moderna världen. Oceanens roll gör att verket, och så på sitt sätt renässansen, når utanför Europa. Det nationella lyfts till en global nivå. Så tyckte redan Friedrich Schlegel (de Pina Martins s.23). Att det dessutom kallas det kanske mest typiska av alla renässansens epos och någonstans ”den europeiska renässansepikens höjdpunkt” har gjort ämnesvalet lätt (Hertel s. 105, Monteiro s. 1).

Min frågeställning blir om, och i så fall varför, denna sista benämning är berättigad. Med utgångspunkt i Portugals renässans, författarens liv och verksamhet belyser jag verkets betydelse internationellt och hemmavid. I det omfattande eposet begränsar jag mig till behandlingen av gudar, hjältar, främlingar och portugiser.

Renässansens leende

Inledning

Porträtt av leende personer är inte särskilt vanliga i konsthistorien. "Jag målar dig inte leende. Det blir jobbigt att se på i längden", sade konstnären som gjorde ett porträtt av min då elvaåriga dotter. Icke desto mindre har jag träffat på fyra porträtt av leende personer. De är alla italienska, målade under renässansen och de tål långvarigt betraktande utan att bli tröttsamma. Det är denna uppsats SYFTE att med hjälp av dessa porträtt försöka ringa in en liten del av renässansens mentalitet. I ett fall utgår jag från en renässanspersonlighet, i ett annat från kvinnans situation och i två fall från välkända renässansföreteelser.

Metod

Min metod är tvärvetenskaplig, vilket jag tror är nödvändigt vid renässansstudier, men jag vill försöka koncentrera mig på mentalitetshistoriska frågor. Viss inriktning mot epokens konsthistoria beror på att det är inom konstvetenskapen mina kunskaper är störst.

Att skriva B-uppsats

Följande sidor är avsedda att ge några råd och anvisningar till uppsatsskribenter på den nätbaserade B-kursen i Renässansstudier vid Högskolan på Gotland.

Syftet med den skriftliga uppgiften är tvåfaldigt. För det första ger den tillfälle till fördjupning inom något område som särskilt intresserar den enskilde studenten. För det andra ger den en första övning i humanistiskt författarskap, vilket framför allt innebär att formulera och behandla en avgränsad frågeställning, att tillgodogöra sig relevant litteratur innanför detta område och att utforma uppsatsen i enlighet med gängse kriterier för vetenskaplig text.

Hela dokumentet >>

Synopsis

I ditt synopsis skall du presentera uppsatsämnet för handledaren och kursare. Det utgör också en systematisk grund för ditt eget kommande arbete, men kan givetvis komma att modifieras under arbetets gång.

Omfång: 1-2 sidor

Ventilering

Vid ventilering av uppsatser bör följande tas upp:

1. Sammanfattning av uppsatsen
2. Formalia: Språk, noter etc
3. Diskussion av innehållet

Den perfekta uppsatsen

I. METOD.

1. Tidigare forskning. Författaren relaterar till tidigare forskning på det område som uppsatsen behandlar. Viktigt att vara väl orienterad och insatt i denna samtidigt som man kan ha en kritisk inställning. Det är också viktigt att kunna utvärdera tidigare forskning både positivt och negativt.

2. Syfte och metod. Ange tydligt målsättning och metod. Viktigt att vara medveten om begränsningar och fördelar med det valda arbetssättet och frågeställningarna. Fullfölj målsättningen och notera de egna resultaten i förhållande till denna.

3. Terminologi. Det är viktigt att vedertagen terminologi används medvetet och konsekvent. Om en egen användning av termer och begrepp med nyckelfunktion förekommer måste denna förklaras och motiveras.

4. Källkritik. Var medveten om att de ”fakta” som man använder för att stödja sina egna resultat kan vara framtagna och präglade av olika intressen.

5. Akribi. De belägg som används för resultaten skall redovisas tydligt och noggrant.

6. Notapparaten skall vara begriplig, konsekvent och lätt att använda.

II. MATERIAL

1. Det skall framgå vilket material undersökningen gäller. Naturligtvis kan jämförande material tillkomma, men skillnanden mellan dessa skall vara tydlig.

2. Materialet skall vara överskådligt för läsaren. Det är inte lämpligt att skriva om 'renässansens kyrkobyggnader' i största allmänhet, även om man har en intressant hypotes om denna. Skriv då istället om någon eller några kyrkor mot vilken hypotesen kan prövas.

3. I görligaste mån skall originalmaterial anlitas, helst inte översättningar eller bearbetningar.

II. KREATIVITET

1. Kreativ är den som har förmåga att komma med nya idéer, finner nya kombinationer och grepp, gör upptäckter.

2. Skarpsyn, god uppfattnings- och bedömningsförmåga, finna motsägelser i äldre analyser, se konsekvenser av egna resonemang och förhållningssätt.

3. Självständigt arbetssätt.

III. EFFEKTIVITET

Att arbeta disciplinerat och kunna slutföra uppsatsen inom den tid som avsatts för arbetet

IV. PRESENTATION

1. Bra språkbehandling med korrekt grammatik och tydliga formuleringar.

2. Överskådlighet och konsekvent disposition

3. Tydlig typografi och layout som underlättar förståelsen.