| IDÉHISTORIA
PÅ HGO |
|||
IDÉHISTORIA
B: UPPSATS
FÖRSLAG PÅ UPPSATSÄMNEN |
![]() |
||
Birgittabilder Hur har den heliga Birgitta framställts i Sverige? Du kan välja mellan att studera de Birgittabilder som möter oss hos svenska författare, i svenska media i allmänhet, eller hur Birgitta framställdes i samband med det uppmärksammade 700-årsjubilieumet 2003.
Gustav Vasas uppfattningar Vad skrev Gustav Vasa i sina brev angående ett visst ämne? Förslag på sådana ämnen är kungens roll, undersåtarna, Sverige, adeln, präster, bönder, kvinnor etc. Källmaterial: Gustaf den förstes registratur.
Den svenska häxan Hur beskrevs en häxa i de svenska häxprocesserna? Källmaterial: rättegångsprotokoll från 1600-talet.
Kravallerna
i Kungsträdgården 30 november 1991 Beskriv,
diskutera och analysera rapporteringen kring de kravaller som ägde
rum kring Karl XII-statyn i Kungsträdgården, Stockholm
den 30 november 1991. Hur diskuteras den svenska nationen och den
svenska nationella identiteten i detta sammanhang? Vilka bilder av
det förflutna formuleras? Här kan såväl ledaretexter
som reportage vara användbara.
Bilden
av nationen och Europa i samband med Eurovalet 2003 Förra året
röstade Sverige om landet skulle bli medlemmar i det europeiska
valutasamarbetet. I samband med detta publicerade Göran Persson
sin tunna pamflett "Vägval" och Carl Bildt den betydligt
mera omfattande "Uppdrag Europa", diskutera och analysera
de bilder av Sverige och Europa som formuleras i dessa böcker,
relatera diskussionen till relevanta sekundärkällor.
Arvfienden
formuleras 1912 publicerade Sven Hedin "Ett varningsord". Beskriv och analysera denna text och relatera den till sin samtid och till Hedins liv och gärning (liv och gärning behandlas med fördel tämligen kort fattat).
Debord, Baudrillard och det verkliga Guy Debord och Jean Baudrillard är två idag flitigt citerade filosofer eller kulturteoretiker många av vars texter finns tillgängliga på Internet i engelska översättningar. Debord var den ledande företrädaren för de sk Situationisterna som spelade en framträdande roll under studentkravellerna i Paris 1968. Baudrillards intellektuella rötter står till stor del att söka hos Situationisterna. Diskutera vilken ställen det verkliga (the real eller le réell) har Debords respektive Baudrillards tänkande. Hur förhåller sig Baudrillards begrepp simulacra till den samhällsanalys som Debord presenterar i sitt mest kända verk, Skådesamhället (La societé du spectacle)?
Erasmus och det låga I Erasmus Dårskapens lov omtalas en rad kategorier som traditionellt uppfattats som "låga" eller underordnade. Det handlar bl a om kvinnan, folket, dårarna, barnen, det djuriska. Redogör för hur dessa grupper eller kategorier framställs i verket i fråga och diskutera varför Erasmus valt att återge dem på detta sätt.
The Matrix och filosofin Film The Matrix med uppföljarna The Matrix: Reloaded och The Matrix: Revolutions har blivit föremål för många lärda tolkningar. I anslutning till Matrix-filmens officiella sajt hos Warner Bros finns en rad essayer publicerade. I dessa sätts filmerna i relation till bland annat Platons, Leibniz, Berkeleys och Baudrillards filosofi. Diskutera dessa essayer och ta ställning till i vilken utsträckning de bidrar till att fördjupa vår förståelse av Matrix-filmerna.
Machiavellis historiska exempel I såväl Fursten som Discorsi diskuterar Machiavelli en rad historiska och samtida gestalter som får fungera som exempel på föredömligt eller förkastligt politiskt agerande. Välj ett sådant exempel och diskutera hur Machiavelli behandlar det och vad gestalten i fråga får exemplifiera hos honom. Några förslag på sådana exempel är Cesare Borgia, Ferdinand av Aragonien, Piero Soderini, Savonarola, Nabis av Sparta, Furius Camillus och Manlius Torquatus.
Reclaim the Street och det karnevaleska Rörelsen Reclaim the Street har under senare år tilldragit sig ett relativt stort mediaintresse. Analysera med utgångspunkt i tillgängligt Internetmaterial i vilken grad rörelsen i sitt program och sin ideologi griper tillbaka på en äldre karnevalstradition med rötter i senmedeltidens och renässansens Europa. Om en sådan koppling kan konstateras, hur medvetna är rörelsens företrädare om detta historiska band?
EU-författningen
och demokrati Läs förslaget till EU:s konstitution som finns tillgänglig på nätet. Vilken syn på demokratiframträder där? Hur beskrivs det demokratiska idéerna? Hur ses relationen mellan demokrati och andra värden som marknadsekonomi, säkerhet eller offentlighet?
Demokrati
i nyheterna Använd en nyhetsbevakad händelse som mordet på Anna Lindh eller EMU-valet för att studera hur demokratin beskrivs i dessa sammanhang. Vilka värden beskrivs som demokratiska? Vilka problem artikuleras i relation till demokratin? Hur beskrivs den demokratiska praktiken? Ett alternativ kan vara att jämföra hur olika händelser leder till olika beskrivningar av demokratin.
Platon/Aristoteles/Demokrati
i läroböcker och handböcker Studera hur Platons eller Aristoteles (eller bådas) politiska filosofi beskrivs i olika läroböcker eller handböcker. Ett alternativ är att se hur demokratin beskrivs i olika läroböcker. Finns det skillnader över tid, dvs är beskrivningarna annorlunda i början av 1900-talet jämfört med i dag? Ger olika nivåer (grundskola, gymnasium, högskola) olika beskrivningar och i så fall vad är skillnaderna? Vilka är det tydligaste likheterna? |
|||