Uppsatsens ämne och avgränsningar

Det är viktigt att Du på ett tidigt stadium bestämmer Dig för ett ämne. Det ger Dig mer tid inte bara för själva uppsatsarbetet utan också för att smälta ämnet och att formulera Dina frågor på ett bra och tydligt sätt.

Det är också viktigt att Du gör en tydlig avgränsning av materialet och i skrift formulerar de frågor uppsatsen skall ge svar på. Fundera också över vilken titel Du tycker att uppsatsen skall ha. Ofta blir det dock nödvändigt att revidera materialavgränsning och frågeställning under arbetets gång. 

 

Synopsis

Den mer precisa uppsatsuppgiften bestäms i samråd med handledaren. Så snart som möjligt bör du försöka utarbeta ett synopsis, där du klargör både för dig själv och handledaren vad du avser att göra.

Omfång: 1-2 sidor

Innehåll:

 

Källmaterial och metod

För att uppnå ditt syfte med uppsatsen måste du avgränsa ett material som möjliggör någon form av svar på dina frågeställningar. Detta källmaterial kan vara av många olika slag. Det kan handla om otryckta källor som förvaras på arkiv, men ofta är det fråga om tryckt källmaterial. Dessutom finns det en mängd dokumentpublikationer från både äldre och nyare tid. Tidningar, tidskrifter och läromedel är också användbara material. Även tidigare bearbetningar av källor kan göras till material för din undersökning. Du kan till exempel fråga hur ett historiskt problem behandlats i äldre litteratur. I så fall blir den tidigare forskningen dina källor.

Det är inte acceptabelt att enbart överta fakta direkt ur litteraturen som svar på uppsatsens frågor. En självständig materialgenomgång är nödvändig.

Tidigare forskning

I uppsatsen skall du kort redogöra för tidigare forskning inom området. Du måste självständigt söka efter denna tidigare forskning, det är en del av uppsatsarbetet.

Sökning efter källmaterial och litteratur

Länken nedan leder till en sida med tips om hur du finner källmaterial och litteratur till uppsatsen.

En pedagogisk uppläggning av uppsatsen skall eftersträvas. Ett inledande avsnitt skall presentera uppsatsens syfte och frågeställningar, material, metod samt tidigare forskning. Därefter följer själva undersökningen. Slutligen ges en sammanfattande diskussion av ämnet och undersökningens resultat presenteras. Efter löptexten följer Litteratur- och källförteckning, förteckning över otryckta källor, bildförteckning och bilder (om de inte placerats i löptexten). 

 

Språkbehandling

Arbeta med språket så att det blir klart och tydligt, utan syftningsfel. Korta meningar med subjekt och predikat kan rekommenderas framför långa och krångliga. Punkt utsätts numera sällan i samband med förkortningar. En enkel kommateringsregel är att sätta ut komma (,) så att en naturlig pausering och rytm i meningar och satsbyggnader uppstår, t ex kring en inskjuten sats, vid naturliga uppehåll och vid upprepningar (i stället för och). Efter komma görs mellanslag - liksom efter punkt. Före och efter parentes görs mellanslag (men inte innanför parenteserna), såvida inte den avslutande parentesen följs av ett komma (,) eller en punkt (.).Nytt stycke markeras antingen genom indrag av text eller genom radmellanrum utan text (som i denna skrift). Ett lagom stycke omfattar ungefär tio rader och utgör en tematiskt sammanhållen enhet. Låt gärna någon Du känner läsa texten och ge synpunkter.

OBS!
På svenska ska man inte särskriva sammansatta ord. På engelska skriver man renaissance studies, men på svenska skriver man renässansstudier. Hur tokigt det kan bli med felaktig särskrivning kan man se på den roliga webbsajten Avigsidan: Sär skrivningar

Nedan finner du länkar till några webbplatser om hur man skriver god svenska

 

Vetenskaplighet

Vissa vetenskapliga krav ställs på innehållet. Således skall påståenden i uppsatsen kunna beläggas, antingen genom den egna studiens analyser och metoder eller genom hänvisning till befintlig litteratur. Alla uppgifter och påståenden skall således vara kontrollerbara. Det är också viktigt att ingen väsentlig information undanhålls och att saklighet och objektivitet eftersträvas. Språket skall vara korrekt och referenssystemet konsekvent genomfört.

 

Referenser: Harvard

Två referenssystem förekommer i den allmänna litteraturen, dels Harvard-systemet och dels olika varianter av Oxford-systemet. Inom humaniora används ofta det senare. Harvard-systemets referenser består av en parentes med efternamn, tryckår och sida. Parentesen står i löptexten, direkt efter det påstående referensen bekräftar. Exempel:

Även vid detta tillfälle stod bildkonsten redo att med motsvarande medel påminna om kungens frånfälle, nu i en medalj av Arvid Karlsteen som framställer den allegoriska gestalten i sorgtyngd meditation framför en sarkofag (Stenström 1944, s 314).

Alternativt: (Stenström 1944:314).

Den fullständiga titeln återfinns sedan i litteraturlistan. 

Här kan du läsa mer om Harvard-systemet:

 

Referenser: Oxford 

Oxford-systemet är ett notsystem och undviker därigenom de avbrott i löptexten som Harvard-systemet innebär. Noterna kan stå efter texten (slutnoter) eller längst ner på varje sida (fotnoter). När en källa omtalas första gången anges författarnamn, fullständig titel, tryckår och sida. Exempel:

Även vid detta tillfälle stod bildkonsten redo att med motsvarande medel påminna om kungens frånfälle, nu i en medalj av Arvid Karlsteen som framställer den allegoriska gestalten i sorgtyngd meditation framför en sarkofag. (1)

Om källan återkommer anges endast författarens efternamn och sidhänvisning.(2)

Fotnoter
1. S Stenström, Arvid Karlsteen: Hans liv och verk, 1944, s 314.
2. Stenström, s 91.

Här kan du läsa mer om Oxford-systemet och om uppsatsskrivande överhuvudtaget:

Litteraturlista

Alla referenser från den löpande texten skall samlas i bokstavsordning efter författarnamn i ett avsnitt i slutet benämnt "Litteratur och tryckta källor". Efter författarnamnet (efternamnet först) kommer verkets titel (som kursiveras) samt eventuell seriebeteckning och tryckår. (Om Harvard-systemet används skall tryckåret placeras mellan författarnamnet och verkets titel.) Om det rör sig om en artikel anges först författarens namn, sedan artikelns titel (innanför citationstecken), sedan tidskriftens/bokens titel (kursiv) och slutligen tryckåret. Exempel:

Stenström, S, Arvid Karlsteen: Hans liv och verk, 1944

Silfverstolpe, G M, "Riddarhus-palatset", Sveriges Riddarhus, 1926

Olson, Martin, Riddarholmskyrkan, Sveriges kyrkor II:2, 1937

Ibland anges även förlagsort/tryckort. Då sambandet mellan författarens, förlagets och tryckeriets hemorter numera är tämligen godtyckligt, utelämnas allt oftare denna uppgift. Finns uppgiften med skall den göra detta genomgående, förutom vad gäller tidskrifter, och placeras före årtalssiffran.

 

Andra källor

Internetadresser måste alltid kompletteras med det datum då uppgiften hämtades. Exempel:

http://www.ere.cd/sture, 00-02-26.

Eventuella otryckta källor, exempelvis intervjuer eller handskrifter, redovisas också i referenssystemet. De förtecknas också i alfabetisk ordning under rubriken "Otryckta källor". Var noga med uppgifterna, så att det blir möjligt för läsaren att finna Dina källor.

 

Citat

Några få, väl valda citat som på ett träffsäkert sätt ger uttryck för väsentliga tankar innanför uppsatsämnet eller bekräfta dess teser kan vara befogade. Det finns två huvudsakliga sätt att citera: citat i löptext och blockcitat. De förra faller in den löpande texten "på det här sättet". Sådana citat bör ej omfatta mer än högst tre textrader. De markeras genom citationstecken["..."]. Om citatet endast utgör en del av meningen placeras punkten efter det senare citationstecknet, som i exemplet ovan. Citeras hela meningar hamnar punkten, som en del av citatet, innanför citationstecknen. "Som i den här meningen."

Vid längre citat bör citatet tydligt skiljas från löptexten:

Citat måste alltid vara ordagranna och förses med källhänvisning.