Varmt välkomna till kursen om Baldassare Castigliones Boken om hovmannen (1528) och de italienska renässansakademierna!

 

Kursens ämne

Kursen kommer att uppmärksamma en mindre känd aspekt av renässanskulturen, nämligen de italienska akademiernas framväxt under 1500- och 1600-talet. Med utgångspunkt i Baldassare Castigliones Il libro del Cortegiano (Boken om hovmannen, 1528) kommer kursen att ge en överblick av renässansakademiernas historia och verksamhet.

Castigliones inflytelserika bok är ett av renässansens huvudverk, och hade en kodifierande och normerande betydelse för de europeiska hovmiljöerna under seklerna efter utgivningen. Castiglione tecknar i sina dialoger en bild av den ideala hovmannen som dygdig, rättrådig och förfaren i många konstarter under inflytandet från tidens intresse för antiken och i synnerhet för den nyplatonska filosofin. Den idealistiska beteendemodell som stadfästs i Boken om hovmannen verkade under tidigmodern tid även som en motpol till Niccolò Machiavellis pragmatism i Il Principe (Fursten, 1513).

Castigliones verk fick således en avgörande betydelse i kraft av sin etiska och universalistiska inriktning för renässansakademiernas kunskapsideal. Det veritabla akademimode som tog fart under renässansen i Italien ledde till ett nytt sätt att presentera vetandet som skulle komma att stå sig vid sidan om universiteten. Det stora antalet akademier som instiftades under 1500- och 1600-talet i de flesta italienska städer kännetecknades av ett universellt kunskapsideal som bär spår av Castigliones modell. Akademierna befattade sig t.ex. i lika hög grad med poetiska som moralfilosofiska diskussioner. Renässansakademierna präglades även av en grundläggande amatörism, som stod i kontrast mot universitetens specialisering. Akademierna hade, i likhet med Boken om hovmannen, sina rötter i humanismen. Deras universella kunskapsmodell skulle komma att göra sig gällande fram till mitten av 1600-talet då den vetenskapliga revolutionens idéer slog igenom.

Under kursen kommer vi först och främst att bekanta oss med Castigliones skildring av den perfekte hovmannen. Utifrån det kommer vi sedan att diskutera verkets idé- och litteraturhistoriska sammanhang. Kursen syftar vidare till att ge en bild av hur Castigliones idéer spreds över hela Europa och framför allt hur de influerade uppkomsten och verksamheten i de italienska renässansakademierna. Slutligen kommer vi att behandla akademiernas bidrag till tidens idéhistoriska och poetiska utveckling utifrån några centrala och betydelsefulla verk.

 

Kursens uppläggning

Hela kursen är nätbaserad. Seminarierna äger rum via chattar. Efter varje seminarium får ni en inlämningsuppgift som ni väljer bland några instuderingsfrågor. Inför varje chattseminarium skall ni ha läst den kurslitteratur som står angivet i kursplanen (se nedan). Det är därför mycket viktigt att ni är väl förberedda och har läst inför varje seminarium. Övrig kontakt sker via e-post.

 

Examination

Examination sker i två omgångar:
1) genom de kortfattade inlämningsuppgifter som ges efter varje seminarium (med undantag för det första introduktionsseminariet).
2) genom en hemtenta som lämnas in till Stefano.Fogelberg@hgo.se senast den 6 april. Tentan består av en essäfråga (2-A4 sidor), som ni väljer bland tre olika frågor, och 2 kortare frågor (1 A4-sida vardera) som ni väljer bland fem olika frågor.

 

Läsanvisningar

Kursen består av fem seminarier, uppdelade enligt följande:

 

Seminarium 1 (onsdag 26/1 kl. 18.00 – 19.00): ”Introduktion”

I detta första introduktionsseminarium kommer vi att föra en allmän diskussion om kursens uppläggning, litteraturlista och de övergripande teman som kommer att behandlas på seminarierna. Jag kommer också att ge en första kort inledning till Baldassare Castigliones liv och verk, till det italienska 1500-talets idéhistoriska kontext för att sedan avsluta med en kort överblick av akademiernas uppkomst och verksamhet. Till detta första tillfälle läses:

• Gustaf Fredén, ”Den europeiska litteraturen” i Litteraturens världhistoria. Renässansen, Norstedt, Stockolm 1991 (eller 1972), s. 11-22 och 26-83.
• Paul Enoksson, “Inledning” i Baldassare Castiglione, Boken om hovmannen, övers. P. Enoksson, Atlantis, Stockholm 2004, s. 9-27.
• Stefano Fogelberg Rota, Poesins drottning. Christina av Sverige och de italienska akademierna, Nordic Academic Press, Lund 2008, s. 43-55.

 

Seminarium 2 (onsdag 9/2 kl. 18.00 – 19.00): “Baldassare Castigliones Il libro del Cortegiano (Boken om hovmannen, 1528)”

Andra seminariet tillägnas två av de viktigaste aspekterna av Castigliones bok, nämligen idén om ”grace” och det svåröversättliga konceptet sprezzatura, som beskrivs som ”ett obesvärat uppträdande, som döljer artisteriet” (s. 81). Vårt samtal kommer främst att ägnas denna distinktion som Castiglione avser skall utmärka hovmannen och som är färgad av nyplatonsk och stoisk filosofi. Vi kommer även att föra en första diskussion om berörningspunkterna mellan Boken om hovmannen och renässansakademiernas kunskapsideal. Till detta seminarium läses:

• Baldessar Castiglione, Boken om hovmannen, övers. P. Enoksson, Atlantis, Stockholm 2004, s. 39-125 [hela första boken] och s. 127-158 [andra boken, från kap. I till XXV].
• Peter Burke, The fortunes of the Courtier. The European reception of Castiglione’s Cortegiano, Polity Press, London 1995, s. 1-38.

Chattfrågor:

• Vilka tror du är Castigliones avsikter med dedikationen?
• Efter att ha beslutat sig för en "lek" - att "i ord teckna bilden av en fulländad hovman och ange alla de omständigheter och speciella egenskaper som krävs av den som förtjänar att kallas så." (s. 62) - sätter församlingen upp spelets/samtalets regler. Vilka är dessa?
• På flera håll i den första boken möter vi en lättsam, nästan skämtsam, ton som utmärker stora delar av Boken om hovmannen. Vad tror du denna innebär för samtalet?
• Sprezzatura beskrivs som "ett obesvärat uppträdande", ett agerande utfört med lätthet "som döljer artisteriet". Sprezzatura representerar ett beteendemönster som förutsätter överlägsenhet från den som utövar den. Hur visar sig denna aspekt i första boken? Har sprezzatura något negativt över sig?
• Vilken funktion har de första fyra kapitlen i andra boken?
• Frederico Fregosos svar på Gaspare Pallavicinos inlägg om att det i vissa fysiska handlingar (som brottning osv.) kan vara på plats att tävla med bönder bemöts med ett starkt ogillande ("Denna dans i solsken...tilltalar mig inte alls, och jag kan inte se vad den kan tjäna till..." s. 140). Vad tror du åsyftas med detta?

 

Seminarium 3 (onsdag den 23/2): “Baldassare Castigliones Il libro del Cortegiano (Boken om hovmannen, 1528)”

Tredje seminariet ägnar vi åt en vidare diskussion av förhållandet mellan Castigliones bok och akademierna. Diskussionen kommer framför allt att kretsa kring bokens dialogiska form och idén om en civil conversazione (dygdig konversationskonst). Vi kommer även att diskutera kvinnans roll vid hovet utifrån dialogerna i tredje boken. Till detta seminarium läses:

• Baldessar Castiglione, Boken om hovmannen, övers. P. Enoksson, Atlantis, Stockholm 2004, s. 241-274 [tredje boken, från kap. I till XXX] och s. 327-374 [fjärde boken, från kap. I till XLV].
• Peter Burke, The fortunes of the Courtier. The European reception of Castiglione’s Cortegiano, Polity Press, London 1995, s. 55-116 och 139-157.

Chattfrågor:

• Under första seminariet talade vi om den frihet som utmärker samtalet kring hovmannen men också hur denna är styrd av vissa regler. Ge några exempel på när och hur samtalet leds mot en viss riktning.
• Vilka är hovdamens viktigaste drag? Hur överensstämmer dessa med hovmannens? Och hur skiljer de sig?
• I tredje bokens XI kap. kritiserar Gaspare Pallvicino med hårda ordalag Giuliano de Medicis beskrivning av hovdamen för att vara för lik hovmannen i sina dygder. Vems inställning tror du bäst representerar tidens inställning?
• Finns det även mer liberala uppfattningar om kvinnans roll i samhället? Hur tror du Castiglione själv ställer sig i frågan?
• Enligt Ottaviano Fregoso i fjärde boken är syftet med hovmannens alla färdigheter och egenskaper att han på bästa sätt skall tjäna fursten. Hur skall hovmannen förhålla sig till sin herre? Hur skiljer sig Castigliones bild av fursten jämfört med Machiavellis?

 

Seminarium 4 (onsdag den 9/3): ”Striden om Tassos Gerusalemme liberata (Det befriade Jerusalem, 1580)”

Detta fjärde seminarium ägnas åt renässansakademiernas poetiska verksamhet och deras ställning i 1500-talets litterära kontroverser. Vår diskussion kommer att beröra Torquato Tassos Gerusalemme liberata (Det befriade Jerusalem, 1580) och hans poetiska traktat Discorsi dell’arte poetica; et in particolare del Poema Heroico (Tal över den poetiska konsten; och i synnerhet om Hjältediktningen, 1587). Dessa två verk diskuteras utifrån de meningsskiljaktigheter som ledde till den berömda poetiska striden mellan Tasso och Accademia della Crusca (1583) som bröt ut mot slutet av 1580-talet. Till detta seminarium läses:

• Torquato Tasso, ”Det befriade Jerusalem” i Litteraturens klassiker. Renässansens litteratur. Prosa och epik, red. L. Breitholtz, Bokförlaget Pan Norstedts, Stockholm 1996 (senare eller tidigare utgåvor går lika bra), s. 158-193 [dvs. hela utdraget från Tassos verk].
• Torquato, Tasso, Discorsi del poema eroico. Clarendon Press, Oxford 1973, s. xi-xxxiv och 25-41.
• Gustaf Fredén, ”Den europeiska litteraturen” i Litteraturens världhistoria. Renässansen, Norstedt, Stockolm 1991 (eller 1972), s. 99-120.
• Anders Cullhed, “På låtsas med Tasso” i Tidskrift för litteratur, 1997:3-4, s. 81-89.
• Bernard Weinberg, A history of literary criticism in the Italian renaissance, vol. II, The University of Chicago Press, Chicago 1961, s. 983-1025 och 1071-1073.

Chattfrågor:

• Under tiden mellan Castigliones och Tassos verk äger Konciliet i Trent rum (1545-1563) som leder till ett strängare och stramare kulturklimat. På vilket sätt märks detta i Gerusalemme Liberata?
• Den episka poesins kännetecken är för Tasso förmågan att väcka ’meraviglia’ (förundran, häpnad) hos sina läsare. Hur återspeglar sig detta i de partier du läst av Gerusalemme Liberata?
• Vilka är Lionardo Salviatis och Accademia della Cruscas viktigaste kritik mot Tasso?
• Vilka är Tassos svar på Salviatis kritik?
• Tasso för i sina poetiska traktat många (och invecklade) resonemang kring förhållandet mellan poesin (fiktionen) och verkligheten. Hans idéer om det sannolika är färgade av en idealistisk grundinställning som verkar besläktade med Castigliones. På vilket sätt?

 

Seminarium 5 (onsdag 23/3) “Akademiernas petrarkism: exemplet Accademia dell’Arcadia (1690)”

Detta femte och avslutande seminarium tillägnas renässansakademiernas rika tillfälleslitteratur och den petrarkism som genomsyrade denna del av deras verksamhet. Några sonetter av Petrarca kommer att lyftas fram för analys och studeras jämsides med poetiska kompositioner som författades och framfördes inför olika akademier. Framför allt kommer sonetter framförda vid det romerska Accademia dell’Arcadia (1690) att lyftas fram. Jag kommer även att ge en kort överblick över hur Arcadia-akademien markerade både höjdpunkten och slutet för renässansakademiernas epok i Italien. Till detta sista seminarium läses:

• Francesco Petrarca, Kärleksdikter, Natur och Kultur, Stockholm 2002 [ett urval sonetter som meddelas senare]
• Stefano Fogelberg Rota, Poesins drottning. Christina av Sverige och de italienska akademierna, Nordic Academic Press, Lund 2008, s. 136-156 och 254-268.

Chattfrågor:

• Vilka är de krav i fråga om moral som drottning Christina ställer till sina akademiker i de brev hon skriver till dem? Och vad tror du är syftet med dem?
• Vad kännetecknar den arkadiska reformen?
• Vilka är drottning Christinas och hennes Akademis poetiska exempel?
• Vilken poetisk bild är mest framträdande i Petrarcas sonetter 1 (’Voi ch’ascoltate in rime sparse il suono’) och 90 (’Erano i capei d’oro a l’aura sparsi’)?
• Jämför Petrarcas förandligade framställning av Laura med Filicaias och Menzinis framställning av drottning Christina?
• På vilket sätt påminner arkadiernas poetiska anspråk Castigliones dialoger om den perfekte hovmannen?

 

ONSDAG DEN 6 APRIL INLÄMNING AV HEMTENTAN

 

Jag rekommenderar att ni införskaffar kurslitteraturen i god tid innan varje seminarietillfälle, genom att fjärrlåna eller genom att köpa i bokhandel eller Internetförsäljare. Vissa titlar som kan vara svårare att få tag på och som ni inte förutses köpa (markerade [*]) kan ni vänta med att införskaffa till efter kursstarten.

Frågor om kursen besvaras av följande:

Stefano.Fogelberg@hgo.se, kursansvarig och lärare
Johan.Eriksson@hgo.se, ämnesansvarig
Helpdesk, teknisk support

Mycket nöje!

Stefano