Schema

 

4. Poesi och poetik

Det här avsnittet ägnas åt poesin i England under renässansen. Den engelska litteraturen från den här perioden är med all rätt särskilt berömd, mest välkänd är naturligtvis Shakespeare. Du har många fina läsupplevelser att vänta. Men det finns givetvis också intressant litteratur från andra länder.

En anledning till att vi kommer att undersöka just den engelska litteraturen är att det ger en möjlighet att lära känna texterna på originalspråket. Jag utgår från att flesta av er inte läser italienska eller latin (än). De flesta svenska texter som är av humanistisk karaktär författas under den här tiden på latin. Men engelska kan de flesta, samtidigt som det kommer att erbjuda visst motstånd att läsa texterna just så som de är skrivna, utan moderna bearbetningar. Men i grunden är det detta vi måste göra för att förstå renässanskulturen. En översättning blir aldrig detsamma, och det gäller naturligtvis särskilt skönlitteraturen och poesin. Här får du, kanske för första gången, en möjlighet att komma dessa texter inpå livet - utan tolkande mellanhänder.

I huvudboken behandlas poesin i kapitel 4. Till att börja med diskuteras petrarkismen och pastoralen. Skalden Petrarca kom att utöva ett starkt inflytande i många länder under lång tid framöver. Andra betydande italienska författare som omtalas är den antik-romerske Virgilius, och 1500-talsförfattarna Tasso och Ariosto, som också var mycket lästa. Men framför allt möter du de viktigaste engelska författarna: Christopher Marlowe, John Donne, Philip Sidney, Edmund Spenser, George Herbert, Ben Jonson, William Shakespeare, med flera.

Viktig är också Norbrooks antologi. Börja med att bläddra lite i den och se om du hittar några dikter som verkar intressanta. Om du inte är van att läsa poesi vill jag bara påpeka att dikter av det här slaget måste man läsa flera gånger för att kunna ta till sig. Om du inte förstår, fast du tycker att du förstår orden (använd uppslagsbok och kommentarerna av Norbrook), bör du läsa några gånger till. De flesta dikter är korta och tar inte lång tid att läsa, även om du bör läsa långsamt.

Följ dessutom läsanvisningarna i huvudboken så kommer allt att gå mycket lättare! Fundera över dikternas formella uppbyggnad och se på den lilla texten 'Figures of diction' som ger oss ytterligare några samtida begrepp från poetiken som kan vara användbara för att förstå inte bara renässansens poesi utan hela den här tidens sätt att tänka om komposition och kreativitet.

Missa inte de många användbara appendix som hör till Norbrooks bok. Där kan du bland annat läsa om författare du finner intressanta, slå upp olika mytologiska figurer som dyker upp i texterna eller läsa om olika versmått.

Till det här avsnittet hör också ett viktigt nätbaserat dokument om poetik. Som Norbrook framhåller hade man under renässansen en synnerligen rik vokabulär för att beskriva diktkonsten. Ofta, men inte nödvändigtvis, hämtades den från retoriken.

Kurslitteratur

* Anabel Thomas, "Britain's Renaissance of the letters", Courts, Patrons and Poets, ed David Mateer, Yale UP 2000, s 227-296.

* "Figures of diction", The Renaissance in Europe. An Anthology, Yale UP 2000, No. 48.

* Shakespeare, "Sonnet 129", The Penguin Book of Renaissance Verse 1509-1659, Penguin Classics 1992, No. 116.

Nätbaserat material

* Poetik: En introduktion

* Poetikens begrepp

* S K Heninger, "The origin of the Sonnet"

Frågor att diskutera

* Vilka var de viktigaste antika och Italienska förebilderna för engelska författare under renässansen?

* Välj ut tre begrepp inom poetiken/retoriken (se det nätbaserade materialet!) som du tycker är användbara för att förstå renässansens poesi. Ge några exempel som illustrerar de begrepp du valt.

* På vilket sätt kan kännedom om renässanskulturens begreppsapparatur hjälpa oss att förstå den tidens konstnärliga uttryck?

* Vad kännetecknar en sonett?

Analysuppgifter

* Jämför Sidneys Sonett 9 (Norbrook, No. 67) med illustrationen i huvudboken av Sonettdamen (Fig 4.1). Hur skulle du säga att sonettgenren förhåller sig till det samtida måleriet? Diskutera med utgångspunkt hos Sidneys text.

* Jämför Davies' "Faith (whence) I cannot court" (Norbrook, No. 94) med Lady Mary Wroths "Sonnet 23" (Norbrook, No. 143) vad gäller (den implicite) författarens och (den implicite) läsarens identitet och genus.

* Shakespeares sonett 129. Externa referenser: Vad handlar Shakespeares Sonett 129 om? Interna referenser: Hur är Sonett 129 utformad för att rikta vår uppmärksamhet mot dess språkliga särprägel. Hur används poetiska och retoriska grepp för att ge den dess egenartade identitet?