Projekt inom miljö
och hållbarhet

Högskolan profilerar sig dels som en regional aktör, dels genom forskning och utbildning inom hållbarhetsområdet som marin ekologi, naturresurshushållning, vindkraft och kulturvård. Vi erbjuder ämnesintegrerade kurser i hållbar utveckling både på distans och campus, sedan 2008 ett obligatorium för alla campusstudenter. Hösten 2012 startar det flervetenskapliga treåriga ”Miljövetarprogrammet – energi och samhälle”.

Högskolan har en central funktion under Almedalsveckan, Sveriges största tummelplats för politiker, lobbyister och ideella organisationer, och bidrar med sin hållbara profil till miljöklassning av hela arrangemanget. En stor del av Högskolans lokaler värms på vintern och kyls på sommaren genom ett energieffektivt system baserat på värmeväxling med havsvatten. Högskolan får också höga poäng när Naturvårdsverket utvärderar miljöledningsarbet hos statliga myndigheter.

Stockholm +40 – Partnership Forum for Sustainable Development 

Den 23 till 25 april 2012 står Miljödeparte­mentet och Utrikesdepartementet som värdar för den internationella konferensen Stockholm +40 – Partnership for Sustainable Development. Konferensens teman är hållbara innovationer, hållbar produktion och hållbar livsstil. Stockholm +40 vänder sig till beslutsfattare, ungdomar, näringsliv, det civila samhället och forskare. 

Universitet och högskolor runt om i Sverige arrangerar lokala aktiviteter kring konferensens tema i form av seminarier, möten och workshops. Högskolan på Gotland sänder konferensen live i E22 (måndag 23 april) , E31 (tisdag 24 april) och i E22 (onsdag 25 april). För mer information om vad Högskolan på Gotland och andra lärosäten arrangerar under konferensens teman besök stockholm40.net.

bAKGRUND

Stockholm +40 – Partnership Forum for Sustainable Development till minne av FN:s konferens om den mänskliga miljön i Stockholm 1972. Den första av FN:s stora miljökonferensen hölls i Stockholm 1972, samma år som rapporten ”Limits to Growth” lades fram av Romklubben. Redan för 40 år sedan gjordes alltså kopplingar mellan vår konsumerande livsstil, ändliga resurser och miljöproblem. Mycket har hänt och stora framsteg har gjorts sedan dess, men långt ifrån tillräckligt.

1987 kom Brundtlandkommissionens rapport ”Vår gemensamma framtid” där det konstateras att miljö och utveckling hänger intimt samman och är beroende av varandra.

Nästa FN-konferens i Rio de Janeiro 1992 var en framgång för det globala samarbetet för hållbar utveckling och resulterade i Riodeklarationen, Agenda 21, Skogsprinciperna, Klimatkonventionen och Konventionen om biologisk mångfald.

Vid FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 lyftes ”Kunskap och information om hållbar utveckling” som grundläggande för framgång i arbetet med hållbar utveckling. Sverige tog sedan täten i arbetet med en strategi för utbildning för hållbar utveckling inom ECE-området.

UNESCO är värd för FN:s dekad för lärande för hållbar utveckling 2005-2014 (ESD) – ett initiativ som satt igång omfattande verksamhet i hela utbildningssfären: regionalt, nationellt och globalt.

SWEDESD

Vid Högskolan på Gotland finns ett Sida-finansierat Internationellt Centrum för Lärande för Hållbar Utveckling, SWEDESD, med en direkt koppling till UNESCO:s agenda för ESD (Education for Sustainable Development). SWEDESD uppgift är att underlätta och stödja utbildning och lärande för hållbar utveckling. Lärande som resulterar i ett uppriktigt och aktivt engagemang för hållbar utveckling ur både socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.

Verksamheten vänder sig i första hand till de länder som Sverige har ett långsiktigt utvecklingssamarbete med, främst i södra Afrika och Asien.

Centrets arbete sker i nära samarbete med strategiskt utvalda partners på nationell och regional nivå i dessa länder. Tillsammans med partners utformar, utvecklar och driver SWEDESD projekt och program för kompetensutveckling och utbildning. Exempel på detta är SUS (Supporting Urban Sustainability), ESSA (Ecosystem Services, Strong Sustainability and Agency) och L4C (Learning for Change).

Läs mer om respektive program och SWEDESD verksamhet på centrets hemsida www.swedesd.se

EXEMPEL PÅ aktuella Forskningsprojekt på Högskolan med bäring på hållbar utveckling:

- Livsstilar – Jägare, bönder och stadsbor. (Helene Martinsson Wallin)

- Bifångster av fågel i yrkes- och fritidsfisket. (Anders Nissling)

- Effekter av oljeutsläpp på sjöfågel.  (Kjell Larsson)

- Uthålligt fiske.   (Anders Nissling)

- Förvaltning och samhällsekonomisk värdering av laxfiske. (Patrik Rönnbäck)

- Miljömärkning och hållbar produktion av fisk och skaldjur.  (Malin Jonell)

- Processledning för hållbar utveckling - kontinuerlig förbättring och innovation. (Raine Isaksson)

- Tropisk biodiversitet. (Bertil Ståhl)

- Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. (Tor Broström)

- Nordvind. (Stefan Ivanell)

- Landskapsanalys för vindkraft. (Tom Mels)

- Osteporosis & osteoarthritis. (Sabine Sten)

För att läsa mer om varje enskilt forskningsprojekt, besök http://www.hgo.se/forskning/77-hgo.html och sedan länken "Aktuella forskningsprojekt".