Gotlands första invånare
nya analyser av ”mannen från Stora Bjers”, Stenkyrka socken
Högskolan på Gotland kommer på måndag 28 januari tillsammans med Gotlands Museum utföra nya osteologiska och teknologiska analyser på det utställda skelettet från Stora Bjers, Stenkyrka socken, Gotland.
Bakgrund
Högskolan på Gotland driver sedan 2010 projektet ”De gotländska pionjärbosättningarna”. I projektet utreds den tidigaste mesolitiska bosättningsfasen på Gotland som sträcker sig mellan 7200 och 5500 f Kr. Stora Bjersmannen tillhör denna tidiga fas men det är fortfarande oklart om han ska placeras i den senboreala eller den tidigatlantiska fasen. Av flera orsaker är Stora Bjersmannen viktig för projektet. Han representerar, tillsammans med gravarna i Kams och Barumkvinnan i Skåne, de äldsta skelettgravarna som vi har i Sverige. De föremål som följde honom i graven antyder långväga kontakter (två kronhjortstaggar, en fågelpil med mikroliter). Då graven och fynden aldrig presenterats utförligt för en internationell publik bör en noggrann genomgång och presentation göras på engelska och det är ett av målen med den nya analysen. Vid undersökningstillfället kommer man att:
- Dokumentera de tecken på våld och eventuella spår av sjukdomar som finns på skelettet.
- Genomföra en ny könsbedömning av skelettet med hjälp av aDNA
- Ta prover för C14-datering och aDNA analyser på kroppen och eventuellt även på fynd. Dokumentera de föremål som medföljde begravningen.
Undersökningen leds av Jan Apel, Sabine Sten och Magdalena Fraser från Högskolan på Gotland.
Stenteknologi:
Docent Jan Apel har genomfört stenteknologiska analyser på material från äldre paleolitikum (den 500 000 år gamla fyndlokalen Boxgrove i Wessex) fram till historisk tid. Apel har framförallt arbetat med stenåldermaterial från mesolitikum och senneolitikum.
Osteologi:
Med hjälp av ny teknik och samarbete tillsammans med flera tvärvetenskapliga experter (medicin, ortopedi, odontologi, kvartergeologi, C14-datering) undersöktes Bäckaskogskvinnan på Statens historiska museum i slutet på 1990 talet under ledning av Sabine Sten (Sten m.fl. 2000, Sten och Welinder 2007).
a-DNA:
Magdalena Fraser, doktorand vid Högskolan på Gotland/ Uppsala universitet, arbetar med att i sin avhandling genetiskt undersöka populationsdemografin på Gotland under stenåldern. Mannen från Stora Bjers är ett av de få unika fynd vi har från denna period i Norden. Då Gotland har en unik kalkstensmiljö finns det stora möjligheter till att DNA finns bevarat även efter så lång tid, till skillnad från fynd från det svenska fastlandet. Det har även gjorts en lyckad 14C analys från denna individ vilket ytterligare talar för möjligheten till ett positivt resultat angående DNA analys. Resultaten kommer sedan att analyseras mot moderna genetiska populations data, samt resultat från Frasers pågående arbeten av ytterligare fynd från tidig och sen neolitikum på Gotland för att utröna geografiskt ursprung och släktskap/demografi över tid. Utöver den populationsdemografiska studien som kommer att baseras på kärn-DNA, finns också möjligheten att få fram med specifika data om individen som fenotypiska uttryck (ögon, hår, hudfärg) och kön.