Att källsortera ett hundra meter högt vindkraftverk
Högskolan på Gotland har fått uppdraget att utreda hur man tar ner vindkraftverk. Energimyndigheten har beställt utredningen som ska vara klar i slutet av juni. Ansvarig är universitetsadjunkt Liselotte Aldén.
Foto: Gunnar Britse
Metall, plast och betong
Ett vindkraftverk är byggt för att klara för mycket starka krafter. Det består av ett torn av stål (ibland betong), vinkraftsblad av plastkompositmaterial och en generator av metall. Fundamentet som är rejält tilltaget för att förankra det över hundra meter höga vindkraftverket är av betong och armeringsjärn.
Kan man återanvända ett gammalt vindkraftverk på nya platser?
Ja på bra vindlägen uppdaterar man gärna till nya mer effektiva vindkraftverk. De gamla vindkraftverken kan fortfarande vara funktionsdugliga, och kan då säljas på andrahandsmarknaden för att ställas upp på nya platser. Vi har nyligen haft ett generationsskifte vid Näsudden på södra Gotland, där vindkraftverk har sålts både till andra ställen i Sverige och utomlands. Några har gått till skrot. Tornen kan även användas som silo. Det finns farhågor om att gamla vindkraftverk kan komma att stå kvar i naturen och skräpa, utredningen är ett sätt att se till att det inte blir så.
Projektet kommer ta fram faktamaterial utifrån fallstudier för att se hur man har gjort i Sverige och andra länder, vi kommer också att se på hur man återställer platsen. Vi tittar även på tillstånden som finns i Sverige idag för att kunna göra en prognos för 10-15 år framåt. Energimyndigheten och Naturvårdsverket kommer ha utredningen som underlag inför framtida tillståndsförfrågningar.
